Stockholms stad har höga ambitioner för cyklingen. Det är uttalat att vi ska öka cykling, gång och kollektivtrafikresande och minska andelen biltrafik. Cyklingen ska dubblas i Stockholm. Därför har kommunfullmäktige antagit en cykelplan där det pekas ut vilka cykelbanor som ska byggas och en framkomlighetsstrategi som prioriterar cykling framför exempelvis bilparkeringar. Alliansen har avsatt en cykelmiljard för investeringar i cykelinfrastruktur fram till 2018.
Efter en intressant debatt med cyklister på Twitter för några veckor sedan bjöd jag in till ett cykelsamtal i stadshuset i fredags för att kunna inhämta nya kunskaper och dela erfarenheter mellan stadens aktiva cyklister, driftansvariga tjänstemän på trafikkontoret, polisen samt företrädare för organisationer som verkar för att förbättra cykelförhållandena i Stockholm.
Efter en intressant debatt med cyklister på Twitter för några veckor sedan bjöd jag in till ett cykelsamtal i stadshuset i fredags för att kunna inhämta nya kunskaper och dela erfarenheter mellan stadens aktiva cyklister, driftansvariga tjänstemän på trafikkontoret, polisen samt företrädare för organisationer som verkar för att förbättra cykelförhållandena i Stockholm.
Det resulterade i ett mycket givande samtal om driften av stadens cykelbanor, vintercykling i allmänhet, lånecykelsystemet, cyklande poliser, nya tekniska lösningar m.m. Inspel och slutsatser som jag försöker att återge här nedan. Texten ska emellertid inte tolkas bokstavligt utan den är ett sammandrag av längre resonemang.
Vintercykling
Stadens höga ambitioner innebär naturligtvis att vi måste bli bättre på att ge förutsättningar för cykling även under vintern. Även om det hänt mycket på området senaste åren så har vi en bit kvar när det gäller snöröjning på cykelbanor, främst i ytterstaden.
Trafikkontorets mål är att upprätthålla ett bra vinterväglag. Även om vinterväglaget aldrig kommer att kunna vara likvärdigt sommarväglaget måste kontoret se till att det är så bra som möjligt. Enligt Ted Ell, avdelningschef på trafikkontorets Stadsmiljöavdelning, ska väglaget på pendlingsstråken vara jämbördigt med det på Europavägar.
Trafikkontorets mål är att upprätthålla ett bra vinterväglag. Även om vinterväglaget aldrig kommer att kunna vara likvärdigt sommarväglaget måste kontoret se till att det är så bra som möjligt. Enligt Ted Ell, avdelningschef på trafikkontorets Stadsmiljöavdelning, ska väglaget på pendlingsstråken vara jämbördigt med det på Europavägar.
Men allt handlar inte bara om trafikkontorets arbete med att förbättra väglaget. Seminariedeltagarna är även överens om att det finns ett problem med att många cyklister tror att de kan använda sin sommarutrustade cykel även på vintern utan att det påverkar säkerhet och framfart. Men det är betydligt säkrare och smidigare att utrusta sin cykel för vinterväglag, precis som man skulle göra med bilen, och t.ex. dubbdäck samt bättre stänkskärmar har en stor effekt. Cyklister behöver därför ta ett större personligt ansvar för sina egna cyklar samtidigt som staden arbetar med att bli bättre på snöröjning och drift av cykelbanor. Här kan staden hjälpa till med informationsinsatser.
För att förbättra snöröjningen testar trafikkontoret nya lösningar. Det pågår just nu ett pilotprojekt med en ny typ av snöröjningsmaskin som är speciellt anpassad till cykelbanor. Dessa är 14 meter långa och två meter breda och är utrustade med en snurrande borste framtill som först sopar undan snö innan en saltlakespridare baktill smälter bort det som ligger kvar. Försöket sker på kortare sträckor i söder- och västerort under 2013 och kommer att utvärderas under sommaren. Om det faller väl ut kommer trafikkontoret att skala upp metoden för att använda den på cykelbanor runt om i hela staden.
Att förbättra förutsättningarna för vintercykling handlar också om att se till att trafikkontorets underleverantörer gör det de ska. Kontoret genomför därför kontinuerligt stickprovskontroller på sträckor samtidigt som de arbetar med att öka kunskapen bland maskinförare (som är vana att röja för bilister) om vad som är ett bra cykelväglag eftersom detta kan skilja från vad som är ett bra vinterväglag för bilar. Ett tips var även att staden borde ha ansvariga snöröjningsledare som leder arbetet och upprätthåller en tät kontakt med entreprenörerna.
Vid sidan om detta anmärkte flera deltagare på att ansvarsuppdelningen mellan trafikkontoret och stadsdelsnämnderna när det gäller snöröjning leder till olyckliga kvalitetsskillnader.
Slutligen tittar trafikkontoret också på hur framgångsrika cykelstäder runtom i världen – t.ex. Amsterdam och Köpenhamn – arbetar med vintercykling, men inser även att det inte går att kopiera lösningar rakt av eftersom Stockholm har ett bistrare och väldigt växlande vinterklimat som erbjuder unika utmaningar.
Nya cykelappar
Cykelfrämjandet håller för tillfället på att ta fram en mobilapplikation tillsammans med Folksam för att cyklister ska kunna fota och dela med sig av hinder i stadsrummet. Denna bygger på en lyckad app som redan används i en rad nederländska städer och som förhoppningsvis kommer att lanseras under våren.
Även staden kommer att släppa en egen mobilapplikation inom en snar framtid där man ska kunna fota och geo-tagga hinder i vägbanan. Detta ska göra det lättare att felanmäla problem, samtidigt som det möjliggör för staden att snabbt åtgärda dessa. Ett problem med cykelbanor är att de inte har adresser, och att det därmed kan vara svårt att felanmäla, men med en geo-tag löser vi det.
Lånecykelsystemet
Clear Channel fortsätter att expandera i Stockholm och våra kranskommuner. Det kommer att finnas över 100 stationer i vår och de hoppas på att kunna sätta upp ett antal nya stationer i väster- och söderort under våren.
Trafiknormer
Krister Olsson vid Södermalmspolisen berättar att den kommer att satsa på cykelpoliser/cykelpatruller under våren för att få en bättre förståelse för cyklisters omständigheter och kunna agera föredöme för hur man kan cykla lagligt i Stockholm. Det är ett problem att stockholmare inte har kunnat se till polisen för fingervisningar om ansvarsfullt cyklande eftersom de aldrig har sett polisen cykla.
Polisen menar även att de inte kan bemöta den ökande cyklismen i staden med repressiva åtgärder, utan att det första steget är att inleda en medborgardialog och normsättande upplysningsinsatser.
Det är emellertid viktigt att inte alltid döma cyklisters beteende utifrån hur en bilist hade agerat, eftersom det finns viktiga skillnader i hur en bil och en cykel fungerar i trafiken. Omkring 90 % av Stockholms cyklister har körkort, vilket innebär att de känner till trafikregler, ändå bryter många av dessa mot trafikbestämmelser titt som tätt.
Det är därför sannolikt att många av dessa förseelser beror mindre på att cyklister är oinformerade eller ”oregerliga” och mer på att infrastrukturen inte är anpassad efter cyklisters rörelsemönster. Detta har man sett i andra städer, i Köpenhamn har staden därför anammat en mer tillåtande attityd där myndigheterna väljer att studera huruvida man kan anpassa infrastrukturen till cyklisterna för att därmed legalisera ett ”naturligt” beteende i stället för att direkt förbjuda cyklister från att cykla på ett visst sätt. Deltagarna var överens om att detta arbetssätt är eftersträvansvärt även i Stockholm.
